Könsstympning

Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som praktiserats i mer är 2000 år. Runt om i världen beräknas över 200 miljoner kvinnor vara drabbade.  Tre miljoner flickor/kvinnor drabbas varje år i över 30 olika länder. Med andra ord stympas en flicka var 11:e sekund… Ingreppet (övergreppet) utförs oftast utan bedövning och verktyget är oftast en kniv, glasskärva eller ett rakblad. I hälften av länderna stympas flickorna innan de hunnit fylla 5 år. Resterande utsätts då de är mellan 5-14 år gamla. Ingreppet innebär att man skär bort delar av blygdläppar och klitoris. Den grövsta formen kallas infibulering där klitoris, tillsammans med inre och yttre blygdläppar avlägsnas och huden sys därefter ihop och kvar lämnas endast en några millimeter stor öppning, där urin och menstruationsblod kan passera (eller ibland inte…). Ingreppet medför stora hälsorisker såsom infektion, blödning, smärta, menstruations- och miktionsbesvär men även stora svårigheter vid förlossning med dödlig risk för både mor och barn.

I Europa beräknas att ca 500.000 kvinnor är drabbade och att 180.000 är i riskzonen. Sverige med en befolkningsmängd på omkring 10.120.000 (SCB 2017) har den högsta prevalensen (ung. sjukdomsförekomsten) i Europa per invånare. Man räknar med att 38.000 fickor/kvinnor är drabbade och av dessa är 7000 under 18 år. Uppskattningsvis befinner sig ca 19.000 flickor som bor i Sverige i riskzonen för att bli könsstympade (Socialstyrelsen 2015). 

 

Var sker könsstympning?

Kvinnlig könsstympning (engelska: female genital mutilation, FGM) sker främst i Afrika. Speciellt vanligt är det i nordöstra, östra och västra delen av kontinenten. Det sker även i mellanöstern, i sydöstra Asien och blir allt vanligare bland europeiska migranter. Enligt Världshälsoorganisationen WHO (World Health Organisation) uppskattas att över 130 miljoner kvinnor världen över är drabbade av könsstympning.

Bilden visar förekomst av könsstympning i Afrika och Mellanöstern. Desto mörkare färg, desto högre förekomst av könsstympning.

 

Källa: Johnuniq (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Vilka olika typer av könsstympning förekommer?

Världshälsoorganisationen (WHO) kategoriserar könsstympning i fyra typer:

  • Typ I. Helt eller delvis avlägsnande av klitoris och/eller förhuden (”Sunna-könsstympning”)
  • Typ II. Helt eller delvis avlägsnande av klitoris, förhuden och inre blygdläppar med eller utan borttagande av yttre blygdläpparna.
  • Typ III. Avlägsnande av klitoris och inre blygdläppar, eller delar av dessa samt försnävning av vaginalöppningen  (”infibulation – även kallad ”Pharaonic Circumcision”). Efter att de återstående delarna av inre blygdläpparna har sytts ihop lämnas ett litet hål (i olika storlek att liknas med ett knappnålshuvud) för urinering och menstruationsflöde.
    Ärren efter ingreppet öppnas vid samlag och födsel, vilket i sin tur leder till ytterligare smärta. Denna typ av könsstympning är främst utbrett kring Afrikas horn och i närliggande områden som Somalia, Djibouti och Eritrea, tillika norra Sudan och södra delarna av Egypten. Denna typ av könsstympning är den svåraste typen av FGM.
  • Typ IV. I denna kategori ingår alla andra typer av ingrepp som skadar eller stympar de kvinnliga könsdelarna. Här ingår alltså alla typer av piercning, beskärning eller töjning av klitoris och blygdläpparna. Även bränning eller ärrbildande procedurer som skadar nämnda könsdelar eller den vaginala öppningen, ingår i denna kategori. Typ IV omfattar även procedurer där frätande ämnen eller örter placeras inuti vaginan i syfte att gör området snävare.

Vem utför könsstympning?

FGM, eller könsstympning, utförs ofta av så kallade omskärare. Dessa är ofta kvinnor med hög social status. Operationerna utförs även av barnmorskor, och vid vissa tillfällen av sjuksköterskor, läkare eller så kallade ”healers”. Proceduren utförs oftast utan bedövningsmedel och under ohygieniska förhållanden.

Vilka konsekvenser leder könsstympning till?

Kvinnlig könsstympning leder till svåra hälsoproblem, psykiska och fysiska. Konsekvenserna uppstår oftast i direkt anslutning till ingreppet och kan leda till omfattande blödningar, infektioner, stelkramp, förlamning av urinblåsan och blodförgiftning. Könsstympning kan leda till dödsfall. Blödningarna som uppstår kan leda till att sjukdomar som AIDS och HIV sprids, detta främst med tanke på att smutsiga, icke-desinficerade instrument används vid ingreppen. Bland de psykiska trauman som könsstympning leder till kan förlusten av den sexuella tillfredsställelsen sägas ingå.

Källor:
www.socialstyrelsen.se | www.who.int  | www.un.org | www.unicef.se